Blind

Krafsar efter glasögonen i ansiktet. De borde vara där, de är grumliga och behöver putsas. Så minns jag förra veckan. Operationen som tog tio minuter, det följande Citodon-ruset med ömsom sömn ömsom smärta och en evig ström av ljudböcker och kaffe. Min närsynthet är ett minne blott, liksom dagarna efter ingreppet.

Kaffe och delicatoboll, fick man efteråt. Och ett par fula solglasögon. Värt 20 lakan? Det hoppas jag. Just nu vill jag bara putsa glasögonen. Känns som om jag har haft linserna i för länge litegrann. Skaver och är suddigt.

En annan bra sak jag och söstra mi (min partner in crime) upptäckte är att man somnar sjukt bra på Citodon om man samtidigt lyssnar på ljudbok. Alldeles för bra, vi tog oss igenom halva John Ajvide Lindqvists Lilla Stjärna på tre dygn, trots att vi inte gjorde någonting annat än just det och sov och gnällde.

Nu åter i verkligheten. Den är fan trevligare än jag minns den ändå.