Det är okej att vara ytlig när man är ful.

Till mitt försvar är jag bara det typ en gång i veckan. Men nu är det allvar.

För de som undrar kan jag berätta att jag alternerat mitt utseende en smula de senaste dagarna. Igår gjorde jag till exempel full fransk manikyr för första gången i mitt lilla liv. Det blev fint och man ser inte längre allt junk under naglarna.
Så idag köpte jag klänning och vita sandaler för Bokens Dag på måndag då jag ska läsa ett avsnitt ur min kommande roman högt inför en hög människor.
Allt gott så långt, om än en aning ovant. Om det hade stannat vid dessa justeringar. Men jag är ju inte den som är den utan öste helt enkelt på med hela arsenalen. Det blev liksom lite förutsägbart. Tyckte jag.

Gick således i söndags kväll in i en snedvägg i Asters vindslägenhet och gled ihop på mattan, nära att svimma. Det gjorde så jävla ont. Som bevis har jag en blåröd bula av golfbolls storlek att stoltsera med. I pannan.
Bestämde mig, självfallet, ikväll för att den såg lite ensam ut. Gick alltså in i en dörr och fixade ännu en svulst av om möjligt ännu större kaliber, fast lite mer åt tinningen till, på samma sida.

= Elefantmannen i högklackat kommer förmodligen att stjäla showen för alla mina meduppläsare. Det hade nog sett bättre ut om jag hade struntat i putsningarna och bara odlat ett par finnar på hakan som jag är så bra på i vanliga fall. Det blir en bra Bokens Dag. Men alla heta människor i publiken som jag kommer bli nervös av kan ju kanske stanna hemma på måndag, mmkay?