Vännerna

Idag har jag varit hos min psykoterapeut. Jo, hon heter så. Vi kom fram till att jag inte är särskilt psyksjuk, bara lite neurotisk. Och det visste jag ju redan. Tur att det är billigt.

Imorgon åker jag till Sthlm igen. Och inte bara i mitt hjärta, utan i tåget också. Det går fortare då. Jag ska gå på vårrullemiddag hos Frida och Rasmus, jag ska gå på Hjärnstorm-släpp, jag ska gå på El Mundo och dricka bir, jag ska gå på Fasching och dansa, jag ska gå på Strand och dansa, jag ska gå på Pluto/KGB/Kruthuset och dansa, jag ska gå på föreläsning på Axelsons, jag ska träffa Erik och Jompa och Mari och Karin och Micke och John och Tesa och Felicia och Lulle och Olov och Fia och Zara och en massa andra fina människor, och jag ska gå på Sannas andra 30-årsfest.

Sannas första 30-årsfest gick av stapeln i lördags i Malmö. Vi hånglade igen. Jag kan aldrig minnas varför; inte för att jag inte gillar Sanna utan för att jag inte tänder på flickor. Jag har för mig att hennes pojkvän var lite sur så jag gick till Retro och mötte en massa trevliga människor som jag hängde med på efterfest. Kvällens andra hångel-erbjudande dök upp, men inte heller denna gång stod rätt person bakom önskan.
Det är aldrig rätt person som vill hångla med mig. Fråga mig inte varför.

Sen ska jag åka till Åre och bryta ett ben på skidor. Hepp!